30.1.12 - Doodling

Lately I've been feeling great, which is rather unusual for me so the best description is that I'm starting to see colors again after a long time with just grey scales. It has taken years of practice, medication and just some growing up, and now it really feels like I'm going at the right direction. The biggest reason is probably that I have changed my attitude to things. Every time I feel down I just change to happy thoughts and try to walk away from the anxiety.
A wise man once said that if you want to become mentally happy and sane you should either become religious or just change your attitude to the world and your feelings. And it works! This is so huge!

Anyway, I'm working on two paintings at school that hopefully will be done this week. They will be for sale, so if you are interested in buying something by me you should just keep an eye here.
At home it's almost only small doodles, my inspiration usually change into tiredness when I get home everyday and I need time to charge my batteries so the serious painting happends at school.
Yeah.

27.2.12 - Syskonkärlek

Kvällar fyllda med vin och skratt med mina syskon är några av mina favoritkvällar.
Onsdag var en sådan kväll, och trots tröttheten hade jag en väldigt fin kväll. Love mah siblings, mkay

-
Some of my favourite evenings are the ones with my siblings, with wine and laughter. Went there this wednesday, oooh I love mah siblings

Kim Daehyun / Monassi.

 Monassi. Älskarälskarälskar hans illustrationer och fantasi.

Lyckades trolla lite med html också så nu går det att kommentera inläggen igen!

Bath time!

Veckan som gått.

Den senaste veckan har dels varit fylld med sömn, men annat har trängts in mellan sovpassen.
Jag har målat och målat och målat, pimplat rykande grönt té, varit på mitt första klubb-besök, klappat på djuren, sett fin gatukonst och varit på en konstutställning av min former bildlärare. Den finns på Uppsala slotts konstmuseum, för er som är nyfikna.

Jag har även gjort om designen på bloggen lite, och är äntligen relativt nöjd. Dock är det lite koder som jag inte förstår mig på så som det ser ut nu går det inte att kommentera inläggen.. :< Om något html-snille har tid över får den mer än gärna hjälpa mig lite! Mejl: Nora.segerdahl (@) gmail.com

Ganska så död.

Purrfect

Hej perfekta jackan. Komsi?

Yesterday, all my troubles seemed so far away.

Snön har knarrat under fotsulorna, jag har tagit upp läsandet igen och umgåtts med två fräna brudar. Nu är marken åter sådär tråkigt grå och jag sitter i mina otvättade mjukisbyxor och äter ostmackor. Och mensvärken, denna underbara mensvärken.

Och så blir det.

Jag sitter här i min minimala tvåmannarsoffa i slitet rött läder och dricker de sista dropparna från trocaderoflaskan. Inatt är jag bitter och trots glädjeberövande tankespel sitter jag som en barsk och envis liten pojkspoling på fem vintrar och vägrar gå och lägga mig. Jag finner ro i att sitta här och låta nattens tystnad vagga mig långsamt till sömns.
Och tills den sömnen, tills jag faller ihop i en snusande trollhög tänker jag tillbringa natten i min minimala soffa i slitet rött läder, tittandes på sda's speedrunmaraton på livestream och då och då sticka in fingret i råttburen och peta på de ljusrosa nosarna. För det gör mig sådär härligt nöjd med tillvaron. Och det är så det ska vara.

Minnen från förr

"Farfar katt och pappa."

Blöglövön

Happ! Gav bloggen en liten makeover med en ny url, så ni får följa den >>här<< på bloglovin istället då den gamla urlen uppenbarligen inte funkar.

Årets första teckning.

Ni finner mig här på golvets mitt

där jag vilar min kala och ängsliga kropp.

Mitt hjärta bubblar över av känslokaoset:

Oro, ångest, rastlösheten.

De försöker gång på gång att gräva sig ut ur min hud, lämna mig kvar tom och ensam.

Samtidigt gungar lugnet mig sakta som på en dansande flod en försommarkväll.

Men jag skiter i det här, och reser mig sakta upp mot lyckan.

Går iväg från oron, ångesten, rastlösheten och lämnar dem kvar där. Tomma och ensamma.

Utan ett hjärta att invadera.

För det är lika bra, att stega iväg.

Att lämna allt känslokaos och flyta iväg som på en dansande flod en försommarkväll.

Vardagstrams

Då var man tillbaka till vardagen.
Dricka varm choklad med båtar i (varav en gjorde en Titanic), flum på lektionerna och med stadiga skor. Känns ganska bra ändå!

Mascherar fram med mina nya Pandoras.

Glädjen när ens pappa drar iväg en till skoaffären och köper ett par nya och stadiga kängor eftersom ens gamla är håliga likt en Port salut och allmänt urkassa. Åh, den glädjen.

Och självfallet var de på rea, i rätt storlek. Nu jävlar ska jag promenera!