Levande charader

Är lite vilsen men börjar sakta finna mig själv.

Midsommar

Åh, midsommar.
Den spenderades bland hav, skog och mygg och allt var bara så fint. Det var välbehövligt att komma ifrån Uppsala lite men det är väldigt skönt att vara hemma igen. Snaaaaart får jag sommarlov och då ska jag göra allt det jag gör nu, fast med lite längre sovmorgonar. Och på ny mark.

Bland det första jag gjorde var att hitta en död men väldigt vacker slända.

Sov bredvid favoritpojken.

På midsommarafton gick vi ned till närmsta by och dansade runt stången. Det var fyllt med folk och det var väldigt väldigt varmt (hej solsting).

Var man än lade blicken fann man blomsterkransar.

Maten var femstjärnig....

...och tittade man ner satt den lurvigaste och goaste Felician man någonsin träffat.

Solnedgångsmys på hushållets brygga, kan inte klaga. Årets första havsdopp förövrigt!

Själv var man ett troll och sprang runt i skogen.

Brädspel hör ju såklart till.

Och det var det, en fantastisk midsommar med fantastisk pojke. Kär ut i tårna.

Förändring

Förändring är guld ibland, och denna gång var det grönt hår på kartan. Det är inte lika mörkt som på bilderna, utan skiftar mer i klargrönt i verkligheten, men jag ska försöka mörka ner det lite så jag blir helt nöjd. Hittills har jag bara fått fina komplimanger, vilket är fördelaktigt. Känner mig fin. Och grön.

Glasögonen är läsisar som jag fick låna hem av optikern i en vecka. Tydligen hade jag inte så bra syn som jag trodde (suddigheten på nära håll kanske borde ha avslöjat det, typ att jag inte kan läsa eller fokusera på folks ansikten utan att överanstränga ögonen.) och om dessa funkar levlar jag upp till glasögonoramon.

Uppcon:12

Det är Uppcon:12 nu i helgen så min närvaro här blir mest dammig, men bildbomb kommer i slutet av allt när jag är färdigarbetad, dött och sedan blivit vid liv igen. Puss!

Bildkälla.

Friends laugh together, ha ha ha ha

 Mest en spontan kvällspromenad på andra sidan stan med en av sina bästaste vänner cirkus förra veckan. Tjoho!

Herrns blogg.

Meowzilla

Bakgrundskälla.

Morgonmys

Ibland är mornarna så vedervärdigt tunga att det knappt går att röra på sig, ännu mindre resa på sig från den varma sängen och kliva ut i det bittra morgonvädret. Då är det tur att man har två sötsvansar som gör allt lite ljusare. Problem som följer är dock att de är så mysiga att man inte vill skilja sig från dem. Mina bebisar. ♥

Tänker på dig

En frän present

Åh åh just det! Jag har ju glömt visa grymmaste födelsedagspresenten jag fick av fina Ellen, hemmagjord body scrub som hon har bakat ihop till mig! Den luktar citrus och semester och gör min hud lika len som en barnrumpa (uscha vad jag hatar det uttrycket, lika len som en nyrakad manskind?).
Hur bra som helst och så smakar den som salt godis.

En sådan där tråksöndag.

När regnet öser ned från skyn likt små tårar gömmer sig Noran inomhus tillsammans med katterna. Det här med att sitta framför en avstängd tv är sjukt underskattat. Bara lyssna på hallklockan som tickar och steg från övervåningen. Whatsup med att man måste sysselsätta sig nonstop nu för tiden?
Sådär ser det korta håret ut förresten. Egentligen vill jag ha långa och ståtliga dreads likt Smay's, men av min erfarenhet med förlängningar blir det aldrig så som jag vill ha det/det känns inte helt naturligt and so on. Så jag får helt enkelt ha tålamod, och låta dem leva sitt eget liv till långa glada korvar.
Är ju ändå ganska behändligt med kortisar nu när sommaren kryper mot oss.
Och så Matrixnaglar.

In Dear Esther, loneliness is a virtue and a curse.

Dear Esther
Denna remake på Half life-modden bevisar att spel inte endast måste gå ut på att klara achievements, ha en cool storyline och gå upp i level. Det kan vara så enkelt som en berättelse med kuslig underton, en mansröst som genom brevskrivande visar sin kärlek och sorg för en okänd kvinna vid namn Esther samt att det enda man som spelare kan göra är att gå runt och zooma in på saker. Kanske ingenting för den rastlöse eller den som lätt blir skrämd (just like me). Men det spelar ingen roll, för det är så värt det.

Och det har Nora-båtar (!!!)

En sådan där tråklördag

Efter en lång och inte så härlig cykeltur i omkullblåsamde motvind och pisksnärtsregn ligger jag ihopkrupen och ingosad i pojkväns tjockiströja hemma i värmen. "Råkade" klippa dreadsen på längden och har sådan där hemsk bloggtorka. Buhu.
Tror jag ska sova på saken.